Textilavfall: Ett ökat men mer uppmärksammat problem

  • av

Kläd- och textilindustrin har en miljöpåverkan som kan jämföras med flygindustrin. I takt med att kläder har blivit billigare har klädinköpen ökat och förlorat sitt värde. Detta har lett till ett ”slit-och-släng”-resonemang som har gjort att vi inte längre värdesätter kläder. Det är en slitvara som vi inte bryr oss om att vårda, och det gör att berget av textilavfall växer.

Svenskarna köper i genomsnitt 13 kilo kläder per person varje år. Av dessa 13 kilo hamnar mer än hälften, ca. 8 kilo, direkt i soporna. Under senare år har det skett en förbättring. 2008 lämnades 28 000 ton textilier in för återanvändning. 2016 hade det ökat till 38 000 ton. Det indikerar att svenskarna har blivit bättre och mer medvetna om hur de ska hantera textilier som de inte längre har användning för, men det finns fortfarande mycket att göra.

 

Kläder har en miljöpåverkan

Det kan vara svårt att tro det, men ett klädesplagg påverkar miljön under hela sin livstid. Den största miljöpåverkan sker under tillverkningen. Enligt Unctad, som är ett av FN:s handelsorgan, sker 80 procent av utsläppen vid tillverkningen.

Klädindustrin kräver stora resurser vid tillverkning och Naturskyddsföreningen har under flera år granskat dess miljöpåverkan. För att tillverka en enda t-shirt som innehåller 250 gram bomull går det åt 2600 liter vatten, 0,8 kilo kemikalier och det släpps ut 4,5 kilo CO2e. För att tillverka ett par jeans går det åt 6200 liter vatten, 1,4 kilo kemikalier och det släpps ut 13 kilo CO2e. 90 procent av klädindustrin tillverkar sina kläder i asiatiska länder, vars regeringar inte har någon miljöpolitik. Det har lett till stora diskussioner om industrijättarnas ansvar.

Klädernas miljöpåverkan fortsätter sedan efter tillverkning. Den sker på vägen till butiken, från det att vi köper plagget och tar det med oss hem. Det påverkar miljön under tvätt och när det har kasserats. För att minska miljöpåverkan är det viktigt att minska våra klädköp och välja kvalitet framför kvantitet. Ett enkelt sätt för att minska miljöpåverkan är att inte ta bilen till butiken och, om det är möjligt, istället välja att åka kollektivt eller cykla. Även om det inte går att undvika att tvätta ett klädesplagg går det att välja hållbara material och köra tvättprogram som är eko-klassade och i låga temperaturer. Det är också viktigt att lära sig hur man ska kassera sina kläder den dagen man inte längre kan, eller vill, ha kvar dem.

 

Var slänger man kläder?

En undersökning som gjordes på begäran från Naturvårdsverket 2016 visade att 7,5 kg textilier, per person, årligen slängs bland det vanliga hushållsavfallet eller sorteras som brännbart. Här ska inte textilier slängas! Varje kommun har sina riktlinjer för textilavfall och det är viktigt att du som konsument tar reda på vilka dessa är. Några kommuner har egna insamlingar, medan andra kan rekommendera dig till en insamling hos grannkommunen.

Textilavfall som lämnas in för återvinning blir sällan nya textilier utan används istället som isolering eller stoppning till möbler. Sverige har i nuläget inte kapacitet att återvinna allt textilavfall på egen hand, utan skickar textilavfall till andra länder. Initiativ har tagits för att textilavfallet ska tas om hand på svensk mark för att minska utsläppen.

Främja skomakare och skräddare

Innan du slänger dina textilier, vare sig det rör sig om klädesplagg, dukar eller gardiner, bör du titta på dess kvalitet och utseende. Om det fortfarande finns ett användningsvärde är det inte textilavfall. Yrkesmän som skomakare och skräddare kan ge liv i gamla kläder och skor. Om det rör sig om fel storlek kan en skräddare enkelt se till att den gamla kavajen snabbt blir som ny igen. Skomakaren kan i sin tur ge dina stövlar en ny och bättre sula.

Satsning på second hand

Det finns flera organisationer som tar emot kläder och textilier som inte längre används. Några av dessa är Stadsmissionen, Myrorna och Röda Korset. Intresset för second hand och vintage har ökat i Sverige och det finns numer särskilda second hand-butiker runt om i Sverige som tar emot kläder, väskor och skor. Beroende på klädernas skick, och butikens villkor, kan du få viss procent av köpesumman när ditt gamla plagg hittar en ny ägare.

För att undvika att berget av textilavfall fortsätter att växa bortom rimliga proportioner måste steg vidtas av både konsumenterna och klädindustrin. Det är inte hållbart att tillverkningen ska ske i länder som förbrukar sina naturresurser för att det ska komma ut nytt mode varje vecka. Det är heller inte hållbart att kläder endast ska användas en eller två gånger för att sedan kasseras. För att minska textilavfallet behöver samlade krafttag tas och information om dess miljöpåverkan, och vad man kan göra, måste spridas.