Svenskt pappers miljöpåverkan

  • av

Ett material som är mer svenskt än papper blir svårt att hitta. Pappersindustrin spelar en viktig roll i den svenska ekonomin och den har genomgått stora förändringar för att minska sin miljöpåverkan.

Industrierna använder nu mindre vatten, mer biobränsle och återanvänder återvunnet papper. För att de ska kunna göra detta behöver konsumenterna, det vill säga de svenska hushållen, fortsätta att återvinna sitt papper på rätt sätt.

 

Sortera papper rätt

Papper är ett av de enklaste materialen att sortera och återvinna. Det är också vår lagstadgade skyldighet att återvinna papper och tidningar. I pappersåtervinningen kan du lägga tidningar, tidskrifter, reklam, kontorspapper, anteckningsblock och pocketböcker. Du behöver inte tänka på att ta bort häftklamrar eller spiralryggar. Dessa sorteras bort vid sorteringen av starka magneter.

Det du inte kan lägga i pappersåtervinningen är:

Kuvert: limmet förstör nämligen den nya pappersmassan.

Inbundna böcker: dessa ska slängas direkt i hushållssoporna och räknas som brännbart. Om de är i gott skick kan de lämnas för återbruk.

Papperspåsar: Dessa ska sorteras som pappersförpackning eller kartong.

 

Färskfiber blandas med returfiber

Varje svensk lämnar i genomsnitt in 55 kg papper till pappersåtervinning varje år. Det är en stor del av den totala mängden svenska sopor per person och år. Under ett år ger det ca. 480 000 ton returpapper. Återvunnet papper återvinns till returfiber som blandas med färskfiber för att tillverka ny pappersmassa. Returfiber kan återanvändas mellan 5-7 gånger och måste varje gång blandas ut med mer färskfiber för att behålla sin spänst. När returfibret har förbrukats görs det om till biobränsle. När färskfiber blandas med returfiber går det åt en tredjedel så mycket energi som det hade gjort vid tillverkning av pappersmassa med enbart färskfiber.

 

Välj ditt papper

Trots en pågående digitalisering är papper fortfarande en stor förbrukningsvara. 2010 förbrukade varje svensk ca. 206 kilo papper (detta inkluderade användning av kartong och wellpapp). Användningen har sedan dess hållit sig på en stadig nivå. Anledningen till att ingen minskning har skett är för att tidigare plast- och metallförpackningar har ersatts med pappersförpackningar. Både plast- och metallavfallen minskar.

Trots att papper går att återvinna och återanvända på ett sätt som har en mindre miljöpåverkan, är det viktigt att välja sitt papper noggrant och inte slösa på resurserna. Det går till exempel att minska användningen av hushållspapper till fördel för disktrasor. Det går att minska utskrifter på kontor och i skolor, och optimera den nödvändiga utskriften genom att använda papprets fram- och baksida.

 

Minskat matsvinn med bra förpackningar

Trots att papperstillverkningen och pappersavfallets miljöpåverkan har minskat finns det andra avfall som fortsätter att öka, och oroa. Matavfallet är ett stort frågetecken och framför allt andelen som utgörs av matsvinn.

Matsvinn är till skillnad från matavfall, som innefattar skal, benen och kärnor, helt ätbar. I Sverige slänger varje person ca. 19 kilo ätbar mat i soporna medan 26 kilo dryck och mat hälls ut i avloppet. 75 procent av allt matavfall kommer från hushållen medan resterande 25 procent kommer från restaurang- och livsmedelsindustrin. Matsvinn är ett problem i hela världen. I rikare länder sker matsvinnet hos konsumenten, det vill säga hos privatpersoner och restauranger. I fattigare länder sker matsvinnet under produktion och vid transport på grund av bristande hantering och förvaringsresurser, såsom kylrum.

Organisationen Skogsindustrierna har forskat i förpackningens hjälp för att minska matsvinnet. Ett sätt som har lyfts fram är genom bättre förpackningar. Livsmedelsförpackningarna har fått ett dåligt rykte och många gånger är det rättfärdigat på grund av att materialet inte är återvinningsbart och har en stor volym. I dag är det vanligt med kilo- och halvkilosförpackningar, vilket är för mycket mat för singelhushållen eller hushåll bestående av personer med olika kostbehov. Däremot är matsvinnet en större miljöbov än själva förpackningarna. Matsvinnet står för 95 procent av klimatpåverkan jämfört med förpackningen, som står för 5 procent.

Pappersförpackningar är mer formbara

Syftet med förpackningarna är att förlänga matens hållbarhet och förvara den i en hygienisk miljö. Ett sätt att minska matsvinnet kan vara genom bättre förpackningar t.ex. av glas, som går att återvinna. Förpackningar tillverkade av pappersmassa, såsom tetrapack, har blivit vanligare och ersatt tidigare konservburkar och plastförpackningar. Pappersmassa kan enkelt formas i olika storlekar och det hade inte blivit någon större belastning för varken produktionen eller leverans. Förpackningar som är bättre anpassade till livsmedlet kan leda till längre hållbarhet. 

Den svenska pappersindustrin är numer en bidragande faktor till att skogen får vila och växa i lugn och ro. Miljöarbetet för att skapa en hållbar industri ligger till stor del på svenska hushålls fortsatta pappersåtervinning. Papperstillverkningen kan även vara vägen för att minska matsvinnet, som trots åtgärder än så länge ligger kvar på en stadig nivå. Om tio år ska matsvinnet ha halverats enligt regeringens miljömål. Kanske kan pappersförpackningarna vara en hjälp på vägen.