Vi måste sluta slänga mat

  • av

Det slängs alldeles för mycket fullt ätbar mat i Sverige. Matsvinnet har blivit ett stort problem för både ekonomin och miljön. Produktionen av mat som slängs bidrar till ökade växthusgaser och leder till en missvisande tillväxt inom livsmedelsindustrin. Tillverkarna tror att det finns en ökad efterfrågan när maten i själva verket slängs.

Att få tillverkare, industrier och hushåll att sluta slänga mat är ett ämne har tagits upp på regeringsnivå. Det har skett stora förbättringar i hur Sverige hanterar sina avfall, men det är mer som behöver göras. Framför allt om vi ska uppnå FN:s hållbarhetsmål i Agenda 2030.  

 

Matsvinn har en miljöpåverkan

Det är viktigt att lära sig skillnaden mellan matavfall och matsvinn. Matavfall är det oundvikliga avfallet, det vill säga den delen av maten som vi människor faktiskt inte kan äta – såsom kärnor, skal och ben. Matsvinnet består av mat som är fullt ätbar. Matsvinnet har en enorm påverkan på miljön och bidrar till ett ökat utsläpp av växthusgaser. I Sverige släpps det ut två miljoner ton koldioxid för att tillverka mat som slängs. Det är 3 procent av Sveriges totala växthusgasutsläpp.

Matavfall kan tas tillvara på och bli till djurfoder, biogas eller växtnäring. Matsvinnet kan också hanteras som matavfall och tas om hand, men det är ett slöseri på resurser att omvandla ätbar mat till exempelvis biogas.

Att minska matsvinnet och få människor att sluta slänga mat ingår i de globala hållbarhetsmålen som har tagits fram av FN. Det är ett stort steg som måste tas för att sluta slänga mat, men det är fullt genomförbart.

 

Hur mycket mat slängs i Sverige? 

Det är en stor mängd ätbar mat som slängs i Sverige. Livsmedelsverket räknar med att 19 kg mat slängs i hushållssoporna och 26 kilo mat och dryck hälls ut i vasken varje år, per person. Totalt slängs 1,3 miljoner ton mat i Sverige varje år. 710 000 ton kommer från hushållen. Resterande mängd kommer från restaurang- och livsmedelsindustrin. I ett hushåll med två vuxna och två barn slängs i genomsnitt var fjärde matkasse. Genom att minska sitt matsvinn hade en familj kunnat spara mellan 3000 och 6000 kronor om året.

Det finns flera förklaringar till varför vi svenskar slänger så mycket mat. Det tros bero på både bekvämlighet och spontanitet. Det är bekvämt att slänga det vi inte längre vill ha och istället köpa nytt. Det är också skönt att kunna bestämma vad man ska äta när man är hungrig, och då välja det man är sugen på. En stor bov i dramat tros vara bäst-före-datumen. Många gånger håller sig både kyl-, frys och torrvaror längre än vad de förtryckta datumen på förpackningarna indikerar. Vi har glömt bort att använda våra sinnen för att avgöra om maten är bra. Genom att lukta, smaka och faktiskt titta kritiskt på produkten kan vi avgöra om den går att äta.

 

Tips för att sluta slänga mat

Vägen till att sluta slänga mat börjar inte i kylskåpet. Den börjar redan innan du har tagit dig till butiken för att handla. Många gånger slänger vi mat för att vi inte vet vad vi ska göra med den. För att undvika detta är ett tips att göra matlistor för en vecka i taget. Den här matlistan behöver inte se ut som den man kanske minns från skoltiden, då varje dag hade sin bestämda rätt. Skriv upp ett antal rätter och välj dag för dag vilken rätt du vill äta. Det innebär att du fortfarande kan vara spontan, men utan matsvinn.

Prioriterade inköp

Väl i butiken gäller det att tänka på mängd, kvalitet och tillverkning. Om du kan undvika att köpa färdigförpackad mat är det ett slag för miljön. Om du handlar i lösvikt kan du handla exakt den mängden som du behöver. Om du bara behöver köpa en gul lök, varför köpa en hel påse? Genom att välja ekologiskt och närproducerat väljer du livsmedel som har haft en mindre klimatpåverkan under sin tillverkning och distribution.

Förvara på rätt sätt

Väl hemma är det dags att ta reda på hur du bäst förvarar dina inköp. Lägg inte allt på en och samma hylla i kylskåpet. Bröd ska helst förvaras i rumstemperatur i en försluten påse, eller i frysen. Citrusfrukter ska förvaras i rumstemperatur. Grönsaker och frukter som håller på att bli dåliga kan hackas ned och frysas in i portionspåsar. De blir perfekta att ha i grytor, pajer eller varför inte i smoothies. Gör matlådor och ta med dig till jobbet. Om du inte har några matlådor kan du exempelvis återanvända burkar innan de lämnas in för glasåtervinning.  

Matproduktionen påverkar redan miljön och du som konsument borde inte bidra till att göra den värre. Motivationen till att minska matsvinnet kan samtidigt hämtas från olika håll. Du kan minska ditt matsvinn för att du vill slå ett slag för miljön, för att du vill äta nyttigare och för att du vill spara pengar.