Textilavfall

Vi köper 15 kilo textil per år och person. 4 kilo läggs i garderoben, 3 kilo lämnas till second hand och 8 kilo hamnar bland soporna. Resultatet är ett växande sopberg av kläder. Nästan hälften av dessa hade kunnat användas.


Varför slänger vi kläder?

Vi slänger för att garderoben blivit full, för att de inte passar eller för att de inte är på modet längre. På tio år har våra klädinköp ökat med nästan 40 procent, samtidigt som våra utgifter för kläder varit desamma. Det beror på ett ökat välstånd och lägre priser på kläder. Klädkonsumtionen drivs på av allt snabbare växlingar i modet och kläder står i en särklass när det gäller livsstilskonsumtion. Vi köper kläder, inte för att vi behöver ett nytt plagg, utan för att visa vår stil, vår identitet och grupptillhörighet. Resultatet är ett växande sopberg av textil som går till förbränning.

Vilka kläder slänger vi?

Vi slänger alla sorters kläder, men framförallt handlar det om vardagsplagg. Dyra kläder av god kvalitet kan löna sig att sälja på andrahandsmarknader, likaså fina barnkläder som barnen vuxit ur.
År 2011 lät förvaltningen kretslopp och vatten insamlingsorganisationen Emmaus-Björkå bedöma de kläder som göteborgare slängde i sina sopor. Emmaus-Björkå använde sina egna kriterier vid klädsortering: trasigt och väldigt smutsigt togs bort, medan små lagningar eller fläckar som kan tvättas bort godtogs. Resultat blev att cirka 40 procent av alla kläder som göteborgarna slängde var användbara, de skulle ha kunnat säljas i en second hand-butik eller gått till export.

Vad händer med kläderna är vi slängt dem?

Om du slänger kläder i soporna går de till förbränning. På senare tid har dock materialåtervinningen ökat något - vilket är bättre ur miljösynpunkt - men det handlar mestadels om att göra stoppning och trasor av textilen. Även detta är ett slöseri med oslitna kläder.

Hur påverkar kläder miljön?

Kläder och textil har stor miljöpåverkan. Den största miljöpåverkan sker vid produktionen, men även användningsfasen med regelbundna tvättar och avfallsfasen med förbränning eller återvinning påverkar miljön.


Vid klädtillverkning går det åt:


1. Råvaror:
bomull, ull, skinn, polyester, nylon – kläder kan bestå av många olika råvaror, vanligtvis är de blandade. Odlade material kräver stora landområden, gödsel och vatten och animaliska material kräver foder, land, och vatten till djuren. Oljebaserade material förbrukar fossila råvaror.
2. Kemikalier: bekämpningsmedel, blekmedel och färg. Klädproduktion förbrukar en oproportionerligt stor andel av den totala användningen av jordbrukskemikalier och inte mindre än 25 % av den totala mängden insektsbekämpningsmedel.
3. Vatten: 7 000 liter, så mycket vatten går det åt att producera en t-shirt.
4. Olja: 1 kg olja krävs för att producera 1 kg bomull.
5. Växthusgaser: att producera ett kg textil (bomull, viskos eller polyester) ger utsläpp på motsvarande 15 kg växthusgaser. Användningsfasen med tvätt förbrukar energi och kemikalier (tvättmedel) och ger upphov växthusgaser. Slutligen ska klädavfallet transporteras till en förbränningsanläggning.
6. Rester i naturen: när kläder tvättas sköljs små partiklar bort med avloppsvatten. De kan passera reningsverket och hamna i havet. När Länsstyrelsen i Göteborg tog prover på havsvattnet fanns de stora mängder mikroskopiska partiklar från textil, såväl syntetiska som naturliga. Eftersom mikropartiklar kan binda miljögifter finns en oro över att de förgiftar fisk och andra djur i havet.

Textil är alltså ett av de material där minskade sopmängder skulle ge mest miljöeffekt.

Här hittar du mer information om textil och textilavfall:

www.naturvårdsverket.se
www.naturskyddsföreningen.se
www.avfallsverige.se

Källor: Naturvårdsverket, SMED, IVL, Världsnaturfonden, Profu

Tips för att minska klädavfallet:

1. Tänk efter före! Visst är skjortan och byxorna jättesnygga, men behöver du verkligen fylla på din garderob?


2. Handla på second hand-butiker. Du minskar totalproduktionen om du väljer att inte köpa nyproducerade kläder.

3. När du handlar nya kläder – köp kvalitet som håller länge.

4. Köp plagg och skor som är lätta att laga och vårda dina saker.

5. Om du måste göra dig av med kläder som går att använda – sälj dem, byt dem eller skänk bort dem, till exempel till second hand-butiker.

 

.

Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad
Kundservice tel.031-368 27 00.
Mån-tis, tors-fre 7-16, ons 9-16.
E-post: kretsloppochvatten@kretsloppochvatten.goteborg.se

Webbplatsen och filmen "En värld utan sopor"
är framtagen av Kretslopp och vatten, Göteborgs stad.
Göteborg